Frågor & svar
Påverkas sjöfarten av saneringsarbetet?
Kommer älven att bli smalare?
Hur lång är den permanenta skyddsbarriären vid älven?
Hur påverkas älven av saneringsarbetet?
Hur påverkas närboende av saneringsarbetet?
Vi som har haft vår arbetsplats i de lokaler som nu rivs, är vår hälsa i farozonen?
Är det hälsofarligt att vistas på den mark som ska saneras?
Är det hälsofarligt att vistas på området?
Hur ren blir marken?
Varifrån kommer den jord som används för att återfylla marken?
Hur många lastbilar med jord körs in och ut varje dag?
Vart fraktas den förorenade jorden?
Hur många personer ingår i projektet?
Hur djupt gräver ni?
Varför tar saneringen så lång tid?
Nej, varken farledens djup eller bredd påverkas av det arbete vi ska göra.
Bara tillfälligt när stålsponten sitter där. Men det är obetydligt – fisk och fartyg kan passera som idag.
Barriären är drygt en kilometer lång och ungefär en halv meter bred. Höjden varierar beroende på hur långt det är från marknivå ned till förankringen. Skyddsbarriären går längs älvkanten och fungerar som en mur. Den är tillverkad av bentonit och förankrad i ren och tät lera. Konstruktionen skyddar Göta älv mot de föroreningar som finns kvar inne på det osanerade industriområdet.
Våra arbetsmetoder tar hänsyn till både växt- och djurlivet. Under perioder av spontning i älven har det ibland rörts upp sediment som tillfälligt har gjort vattnet grumligt. Under hela saneringen gäller de utsläppsnivåer som är kopplade till Nouryons ordinarie miljötillstånd. Allt schaktvatten genomgår rening både inom Projekt Terra och inom Nouryons ordinarie reningssystem innan det släpps ut i älven.
Vi gör allt vad vi kan för att närboende inte ska påverkas av saneringen. Bland annat anpassar vi våra arbetstider så att störande arbeten som exempelvis spontning enbart får pågå klockan 7–17 på vardagar. För att motverka att det bildas damm ser vi till att vattna jordmassorna, och när vi river byggnader använder vi också så kallad vatten- begjutning. När det gäller markstabilitet och vibrationer har vi installerat flera mätinstru ment för att se till att alla värden håller sig på rätt nivåer.
Nej. Anställda som har arbetat med produktion av klor eller på annat sätt har exponerats för kvicksilver har genomgått medicinsk kontroll utan att uppvisa negativa hälsoeffekter.
Nej. Föroreningarna ligger nere i marken. Precis där vi gräver ökar dock risken för exponering, framför allt för dem som deltar i saneringsarbetet. Därför ska all personal som jobbar med saneringen bära skyddsutrustning som är avsedd för hantering av förorenad mark.
Nej. Hela projektet ska genomföras på ett sätt som inte utsätter anställda, entreprenörer, besökare eller närboende för hälsorisker. Vi följer tydliga, förebyggande rutiner och använder olika typer av mätutrustning som övervakar att föroreningar inte sprids.
Saneringen av det södra området, närmast älven, blir klar nu i april–maj 2018. Detta område ska inte längre användas för industriverksamhet utan omvandlas nu till en strandäng med inslag av buskar och träd. Strandlinjen har återställts till hur det såg ut 1962 och en groddamm har anlagts. På det norra området ska marken återställas så att vi uppnår gränsvärdena för ”mindre känslig markanvändning”, MKM. Här får till exempel nya fabriker byggas, men inte bostäder. MKM-klassningen gäller även för det södra området.
Vi använder godkända fyllnadsmassor som köps in från leverantörer i närområdet.
På vardagar handlar det i genomsnitt om 10–15 lastbilar per dygn. Under vissa perioder kan saneringen medföra ytterligare transporter.
Den körs till godkända mottagningsanläggningar som tar hand om förorenat material som jord, trä, metall, betong och liknande. För närvarande använder vi oss av en anläggning i Göteborgsområdet, en i Lidköping och en i Kumla.
I grundorganisationen ingår ett 40-tal personer. Här finns både Nouryon-anställda, konsulter och entreprenörer från en rad företag. Vissa arbetar heltid i projektet medan andra bidrar med timmar då och då. Vid särskilt intensiva perioder har arbetsstyrkan uppgått till cirka 70 personer.
Grävningarna sker på 1–3 meters schaktdjup, ned till ren lera. Föroreningarna finns bland annat i det som kallas fyllnadsmassor och som ligger ovanpå markens naturliga lerlager. De första fyllnadsmassorna kom på plats när fabriksområdet togs i bruk i början av 1900-talet. Efter det har framför allt kvicksilver och dioxiner tillkommit under de industriprocesser som pågick fram till 1970-talet.
Projektet är stort och komplext. Hundratusentals ton jord ska saneras samtidigt som Nouryons ordinarie verksamhet pågår runt omkring. För att upprätthålla markstabiliteten behöver saneringen genomföras i sektioner som avgränsas med hjälp av spontlådor. I vissa fall behöver byggnader rivas och ledningar dras om innan grävandet kan starta. Under de perioder då vi arbetar vid älven behöver vi ta hänsyn till djurlivet och bland annat säkerställa att fisk kan vandra upp- och nedströms på ett ostört sätt. Dessutom bygger hela projektet på omfattande säkerhetsrutiner – vilket är viktigt både för miljön, för våra anställda och entreprenörer och för alla närboende.